9 januari

Jajajajajaja, jag vet dÄlig uppdatering.
 
Men helt Ă€rligt, sĂ„ försöker jag faktiskt komma pĂ„ hur man fĂ„r tillbaka sin blogglust, och vad man ska skriva om? KĂ€nner mig mĂ„ngfaldig med ord och meningar i huvudet men kan inte riktigt sĂ€tta det i verket att skriva de hĂ€r. Kanske blir för mycket av vad som egentligen ska stanna dĂ€r inne? För Ă€rligt talat, hade jag börjat skriva hĂ€r igen utan att veta vad jag ska rikta in mig pĂ„.. SĂ„ kan vi börja kalla den hĂ€r bloggen för LIVSFRÅGEBLOGGEN! Men de tror jag inte ni skulle uppskatta eller hur?
 
Tror nog bara de behövs en ny snygg design, sÀtta sig ner och tÀnka igenom hur man kan nÄ ut till er som lÀser pÄ ett bra sÀtt.
 
Det kÀnns som allt Àr pÄ sin plats just nu i livet, men ÀndÄ fattas mÄnga delar fortfarande. MÄste bestÀmma mig för om min blogg ska bli "Lite kÀnslor, och pratar om min vardag" eller lite ytlig med mode, smink, hÄr, musik, filmer mm. Eller en tanke som dök upp ironiskt i tankarna hÀromdagen.. HÄngel in the city - Helsingborg edition hahahahaha! För helt seriöst? Hur seriös ska man va? hahahahaha Vill ju fÄ med allt! Men de jag inte riktigt kan förstÄ med kÀnda bloggare hur de kan utelÀmna mÄnga saker frÄn sitt liv men ÀndÄ kunna skriva bra saker?
 
För hĂ€r Ă€r jag, mimi med de detaljerade meningarna om hur mitt liv ser ut, borde se ut, önskar att de skulle se ut. Förr kunde jag skriva allt, skriver vĂ€l ganska mycket nu ocksĂ„ om mitt liv pĂ„ facebook. VĂ€ldigt ytlig, men samtidigt.. MĂ„nga, dĂ„ menar jag MÅÅÅÅNGA mĂ€nniskor kĂ€nner inte egentligen mig.. Inte den riktiga Mimi. Ni tror ni kĂ€nner mig, men har figurerat ut att de finns 2 sidor av mig. 1 sida har mĂ„nga sĂ€tt, men den andra har vĂ€ldigt fĂ„ fĂ„tt se. Alter ego? Psykiskt störd? Nej, tror inte de. Ganska normalt tycker jag.. För man beter ju sig pĂ„ olika sĂ€tt i olika situationer. Medans alla sĂ€ger att man ska vara sig sjĂ€lv... Man mĂ„ste veta vad man kan sĂ€ga som Ă€r rĂ€tt eller fel i vissa sammanhang. Men ibland har inte jag den spĂ€rren. 
 
Visst önskar jag att den högsta prioiteringen i mitt liv hade varit att jag kunde tÀnka innan jag talar i sociala sammanhang. Men nu Àr de sÄ att jag pratar sen tÀnker... Detta Àr jag, och det krÀvs en hel del att Àndra pÄ mig. Det kommer med tiden..
 
Fick ni smak pÄ hur de snurrar i min hjÀrna nu? Blurrigt va? Hahaha
 
Ha de fint
 
/Psykot! :P
 
 

Kommentarer

Kommentera inlÀgget hÀr:

Namn:
Kom ihÄg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback