9 januari

Jajajajajaja, jag vet dålig uppdatering.
 
Men helt ärligt, så försöker jag faktiskt komma på hur man får tillbaka sin blogglust, och vad man ska skriva om? Känner mig mångfaldig med ord och meningar i huvudet men kan inte riktigt sätta det i verket att skriva de här. Kanske blir för mycket av vad som egentligen ska stanna där inne? För ärligt talat, hade jag börjat skriva här igen utan att veta vad jag ska rikta in mig på.. Så kan vi börja kalla den här bloggen för LIVSFRÅGEBLOGGEN! Men de tror jag inte ni skulle uppskatta eller hur?
 
Tror nog bara de behövs en ny snygg design, sätta sig ner och tänka igenom hur man kan nå ut till er som läser på ett bra sätt.
 
Det känns som allt är på sin plats just nu i livet, men ändå fattas många delar fortfarande. Måste bestämma mig för om min blogg ska bli "Lite känslor, och pratar om min vardag" eller lite ytlig med mode, smink, hår, musik, filmer mm. Eller en tanke som dök upp ironiskt i tankarna häromdagen.. Hångel in the city - Helsingborg edition hahahahaha! För helt seriöst? Hur seriös ska man va? hahahahaha Vill ju få med allt! Men de jag inte riktigt kan förstå med kända bloggare hur de kan utelämna många saker från sitt liv men ändå kunna skriva bra saker?
 
För här är jag, mimi med de detaljerade meningarna om hur mitt liv ser ut, borde se ut, önskar att de skulle se ut. Förr kunde jag skriva allt, skriver väl ganska mycket nu också om mitt liv på facebook. Väldigt ytlig, men samtidigt.. Många, då menar jag MÅÅÅÅNGA människor känner inte egentligen mig.. Inte den riktiga Mimi. Ni tror ni känner mig, men har figurerat ut att de finns 2 sidor av mig. 1 sida har många sätt, men den andra har väldigt få fått se. Alter ego? Psykiskt störd? Nej, tror inte de. Ganska normalt tycker jag.. För man beter ju sig på olika sätt i olika situationer. Medans alla säger att man ska vara sig själv... Man måste veta vad man kan säga som är rätt eller fel i vissa sammanhang. Men ibland har inte jag den spärren. 
 
Visst önskar jag att den högsta prioiteringen i mitt liv hade varit att jag kunde tänka innan jag talar i sociala sammanhang. Men nu är de så att jag pratar sen tänker... Detta är jag, och det krävs en hel del att ändra på mig. Det kommer med tiden..
 
Fick ni smak på hur de snurrar i min hjärna nu? Blurrigt va? Hahaha
 
Ha de fint
 
/Psykot! :P
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback