Längtan..

Ja, jag älskar mitt jobb men de betyder inte att jag längtar efter min "ferie" i 3 månader som kanske är sådär rätt så efterlängtad med samtidigt kommer de kännas ovant då man jobbat såhär i snart 3 år. 1 månad på 1 månad av. Visst är jag redan lycklig lottad att ha 6 månaders ledighet om året, de kommer jag aldrig vara otacksam för. Men hur kommer de va nu när man är ledig 3 månader i sträck? Kommer de kännas konstigt att inte behöva stressa de första 2 veckorna hemma och hinna med allt innan man landar, eller kommer jag automatiskt typ va stressad i hjärnan imed att efter en vecka hemma kommer jag ju efter de ligga lite invalid i soffan eller sängen. Lär nog bli soffan då jag inte har något att roa mig direkt med i sängen hahahaha tv och bara mysa. 

Men sen då? Jag undrar hur länge de kommer göra ont, och hur ont de gör... När man kan resa sig själv och kanske laga mat eller värma mat. Eller gå ut och gå, handla. Tror nog inte att jag kan handla på egen hand. De kommer kännas konstigt att inte kunna ta hand om sig själv som jag är så van med att kunna göra. Man har ju blivit ganska självständig genom åren imed att man flyttade hemifrån hyfsat tidigt.

Sen den stora frågan vem kommer ha tid att hjälpa mig? Naturligt nog så människor hemma jobbar på som vanligt när jag är hemma, de är oftast helger och kvällar man kan få till de sociala. Annars är de egentligen bara jag och tvn hela dagen på veckorna eller städning och tvättning. Eller ärenden jag gör på veckodagarna. 

De känns konstigt att vara ovetande. Jag är ju som sagt en person som vill ha kontroll och veta hur varje liten detalj kommer se ut. Ovisshet är något jag ogillar, för jag är rädd för att känna mig hjälplös. Men de är kanske något jag måste lära mig? Att de är okej att vara hjälplös och behöva andra. Om man nu själv vill känna sig behövd som jag skrev i föregående inlägg. 

Ha en bra dag! 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback