25 juni

Jag Ă€r ingen relationsvetare, de kan jag med stor sannolik bekĂ€nna Ă€rligt. 6-7 mĂ„nader lĂ€r man sig vĂ€l ganska mycket pĂ„ men man Ă€r Ă€ndĂ„ inte helt fullĂ€ndad. Men jag kan Ă€ndĂ„ ingĂ„ i samtal om förhĂ„llande nu som man inte kunde innan, för man har erfarenheter nu iallafall innan ingenting. 

KĂ€rlek för mig har vĂ€l varit rĂ€tt sĂ„ högt, har varit i min lilla sagovĂ€rld. Inte velat ha nĂ„gon som helst för nĂ€ra inpĂ„. Men ocksĂ„ tĂ€nkt att vem vill egentligen va med mig? Älska mig? För hela mitt liv har jag stött pĂ„ mĂ€nniskor som inte tycker om mig för den jag Ă€r. Finns fortfarande mĂ€nniskor som inte gillar den dĂ€r Mimi med adhd, som pratar för mycket, har humörsvĂ€ngningar och stĂ€ller dumma frĂ„gor. 

Men nĂ€r man vĂ€l fĂ„r erfarenhet av de dĂ€r med förhĂ„llande, man sĂ€nkte garden och tĂ€nkte whataheck vi försöker. Testar de hĂ€r med vad förhĂ„llande Ă€r, för som sagt jag har aldrig haft nĂ„gon som helst erfarenhet. Man Ă€r i de puttinuttiga stadiet i början, vill vara med varandra hela tiden och kan inte fĂ„ nog av varandra? Men sen dĂ„? De Ă€r dĂ„ de riktiga av allt kommer. Vardagen, de Ă€r dĂ„ utmaningarna kommer.... 

MĂ€nniskor sĂ€ger "kĂ€rlek Ă€r inte som pĂ„ film" NĂ€he okej, men vart kommer de ifrĂ„n dĂ„? Vart kommer alla romantiska filmer och deras story ifrĂ„n? Man kan inte anvĂ€nda fantastin om de verkligen inte finna sĂ„dan kĂ€rlek eller hur? 

Jag söker inte efter mycket, har aldrig gjort egentligen. Viktigaste Ă€r nĂ„gon som tycker om mig för den jag Ă€r, tar ner mig pĂ„ jorden nĂ€r jag svĂ€var för högt. Avgudar mig och kan inte fĂ„ nog av mig, inte vara blyg och ta för sig. Visa kĂ€rlek och ömhet. Överasska och vara romantisk. Är de för mycket att begĂ€ra? 

De tycker inte jag iallafall.... 








Kommentarer

Kommentera inlÀgget hÀr:

Namn:
Kom ihÄg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback