Mimi Mihalek - 🌟

Jag ser mitt adhd som ett hinder att kunna göra vad jag vill för jag känner att jag inte duger, eller räcker till. 

Jag skulle aldrig klara av att starta ett eget företag, eller ta steget att bli kock på en båt. De är för mycket ansvar. I vissa situationer när de händer saker man inte har räknat med så vet jag inte hur jag ska hantera de så jag blir ilsken, stressad och har inget tålamod att stanna och tänka igenom vad jag kan göra istället för jag ser bara hindret framför mig jag vet inte vad jag kan mer göra än att få bort hindret så fort som möjligt. 

Som idag, mitt viktigaste verktyg ombord gick i sönder. Diskmaskinen, och de resulterar att jag får diska förhand. Vi va mitt uppe i lunchen de va mycket saker som behövde diskas just idag och jag blev så jävla stressad, förbannad och otrevlig. För jag fokuserar på hindret jag vägrar lyssna på lösningar för jag vill bara komma över hindret på mitt sätt jag vill inte lyssna på någon annan. Plus att detta blir 100 gånger starkare nu för att jag har slutat röka, jag har inget tålamod jag går som en tyst tickande bomb ombord för allas bästa så håller jag mig långt ifrån alla men just under lunch och i byssan då rann bägaren över jag kan inte fly. Jag kan inte lämna förens hindret är överstökat. Ja jag är envis just där, för jag tänker inte lägga över mitt ansvar på någon annan. De är mitt ansvar, hur jag hantera de kunde kanske varit annorlunda men som sagt jag håller på att sluta röka och jag verkligen verkligen försöker vara samma Mimi, men rökning är ett beroende och jag går på avvänjning för mina vanor som fanns innan finns inte längre. 

Jag vill bli bättre, jag kan bättre. 

Gör om gör rätt. 

Stäng av, reboozt!

Ha en fortsatt trevlig dag, jag ska försöka rycka upp mig och försöka behålla lugnet. Även fast de är svårt ibland. 

Jävla ADHD och JÄVLA cigaretter! 

Kram på er!

 

Annars är inställningen där! Haha ska ju inte behöva sluta äta och sluta dricka kaffe för att kunna sluta röka. 

Vi ligger just nu nära location och väntar på att få jobba, offshore rubber time kallas de för hahaah ingen som vet ingen som vet. Gör ändå inget vi har god tid, 29 dagar kvar... Hahahaha

Ha en bra dag! 

Du är ljuset, du är natten. Du är färgen av mitt blod, du är botemedlet, du är smärtan. Du är den enda jag vill röra, aldrig visste jag att det här kunde betyda så mycket, så mycket.

Du är rädslan, jag bryr mig inte. För jag har aldrig varit så här hög. Följ mig till de mörka, låt mig ta dig förbi våra hinder. Du kan se världen som du väckt till liv, till livet.

Så älska mig som du gör, älska mig som du gör. Älska mig som du gör, älska mig som du gör. Rör mig som du gör, rör mig som du gör.

Vad väntar du på?

  

Tona in, tona ut. På kanten av paradiset, varje del av din hud är en helig graal jag måste känna. Bara du kan få mitt hjärta i brand, eld. Ja, jag ska låta dig bestämma takten. För jag tänker inte rakt. Mitt huvud snurrar runt jag kan inte se klart mer...

Vad väntar du på?

Älska mig som du gör, älska mig som du gör. Älska mig som du gör, älska mig som du gör. Rör mig som du gör, rör mig som du gör.

Vad väntar du på?

Ja, jag ska låta dig bestämma takten. För jag tänker inte rakt, mitt huvud snurrar runt jag kan inte se klart mer.

Vad väntar du på?

Älska mig som du gör, älska mig som du gör. Älska mig som du gör, älska mig som du gör. Rör mig som du gör, rör mig som du gör.

Vad väntar du på?

Men sen då? Jag undrar hur länge de kommer göra ont, och hur ont de gör... När man kan resa sig själv och kanske laga mat eller värma mat. Eller gå ut och gå, handla. Tror nog inte att jag kan handla på egen hand. De kommer kännas konstigt att inte kunna ta hand om sig själv som jag är så van med att kunna göra. Man har ju blivit ganska självständig genom åren imed att man flyttade hemifrån hyfsat tidigt.

Sen den stora frågan vem kommer ha tid att hjälpa mig? Naturligt nog så människor hemma jobbar på som vanligt när jag är hemma, de är oftast helger och kvällar man kan få till de sociala. Annars är de egentligen bara jag och tvn hela dagen på veckorna eller städning och tvättning. Eller ärenden jag gör på veckodagarna. 

De känns konstigt att vara ovetande. Jag är ju som sagt en person som vill ha kontroll och veta hur varje liten detalj kommer se ut. Ovisshet är något jag ogillar, för jag är rädd för att känna mig hjälplös. Men de är kanske något jag måste lära mig? Att de är okej att vara hjälplös och behöva andra. Om man nu själv vill känna sig behövd som jag skrev i föregående inlägg. 

Ha en bra dag! 

Jag vill veta vad människor tänker när dom tänker på mig. Särskilt ett kärleksintresse. Varför har killar generellt svårt att ta första steget till något? 

Jag tror att kvinnor i ett förhållande (utifrån mina perspektiv) uppskattar dom små sakerna. Ett godmorgon får en och känna sig speciell, för då känner man att du som partner är de första din respektive tänker på och vill göra dig medveten om de. Även ett godnatt betyder mycket för mig. 

Sen helt random på dagen om de dyker upp ett sms (jag saknar dig, jag älskar dig) de lyser upp hela min dag. Sådana små saker gör att dagen blir helt fantastisk. 

Även när ens partner vill ha hjälp eller synpunkter, ventilera sig om sina problem. Öppna upp sig, blotta sig själv för generellt så är de kvinnor som gör de men gör inte killar de också i en relation? Hur länge inpå ett förhållande kan/ska man vänta innan man kan börja tvinga fram de? För jag är en person som är väldigt lätt på de planet, jag kräver dock lika mycket o gengäld för de jag visar också. Släpper jag någon nära inpå, vänskapligt eller kärleksmässigt så förväntar jag mig de tillbaka också. 

Eller är jag helt enkelt alldeles för otålig och intensiv? 

Dagens funderare, tänker alldeles för mycket ombord. Har sina fördelar och nackdelar dock! 

Ha en trevlig helg! 

Idag började jag på min första dos av champix som är ett sluta röka piller, dock ska man röka normalt så de gjorde jag idag. Vet inte om de är vanligt eller mentalt att redan första dagen känna att jag rökar bara för att inte för att jag är sugen.... Jag väntade hela 2 1/2 timme idag med att röka, och kände inte suget. Annars rökar jag 1 gång i timmen. Även på 10 kaffet brukar jag röka 3-4 cigaretter i rad till kaffet på 30 min idag blev de 1.... Hmmmm.... 

Jag vill de här att sluta inför operationen men sen tänker jag att även om jag lyckas sluta nu, och egentligen inte behöver igen kommer jag ändå göra de? Men sen tänker jag oxå hur mycket pengar jag sparar, fast cigaretter är inte så dyrt taxfree eller ombord köper ju aldrig cigaretter hemma händer väldigt sällan. Men kan jag sluta helt så ska jag försöka iaf sålänge jag slutar inom den tidsramen som är bestämd iaf så är jag nöjd. 

Vi är påväg till mongstad nu för att lasta, vidare ut på jobb. Bra enligt mig, händer saker och tiden går fortare. Redan imorse vakna jag runt 5 och tänkte åhhhh 27..... Nä just de 33 dagar kvar.... Hahahahaha 

Ha de så bra 

Jag är ledsen över att jag som individ bryr mig om dom jag älskar på ett väldigt starkt plan. Jag är ledsen över att de uppfattas som jobbigt... 

Jag är ledsen för att jag oftast blir missförstådd när jag i självaste verket bara vill alla väl i min omgivning. Jag är ledsen för att jag är blåögd, och aldrig kan hata människor som jag borde hata. Men jag kan inte hata någon, inte ens lite och faktiskt inte alls. 

Jag är ledsen för att jag älskar på de sättet jag älskar och att jag kräver lika mycket tillbaka. Jag är ledsen att jag ger och ger, bevisar och bevisar men själv får man utstå att nöja sig och inte få lika mycket tillbaka. 

Jag är ledsen att jag är annorlunda, inte är som alla andra och tänker på ett annat sätt. Jag är ledsen att ni tycker de är fel, ledsen att jag är den jag är och önskar att människor accepterar de. Jag är ledsen att jag förändras både till de bättre och de sämre men de är mänskligt. 

Jag är ledsen för att jag gör misstag, jag  gör inte de med vilje... Jag är ledsen för att jag ibland skyller på min adhd men de är ju för att jag vet vad mina problem är, jag är medveten om vem jag är. Jag är Mimi, med adhd. Jag är ledsen över att jag älskar en kille så mycket så jag står ut med saker han gör för jag lever på hoppet. Jag är ledsen för att jag hoppas på saker för hoppet är de sista som sviker en. Jag är ledsen för att jag kan inte acceptera att människor förändras ibland till de goda hållet eller de dåliga hållet, och jag är ledsen över att jag inte förstår att den dåliga förändringen i mina ögon är kanske en bra förändring för de.människans ögon. 

Jag är ledsen för att jag vet på mitt sett vad som är rätt eller fel. Men jag gör också mycket fel men jag står för vad jag gör och försöker inte att upprepa de igen. 

Men framförallt är jag ledsen, över att vara ledsen. Att behöva ursäkta sig för sin existens bara för att jag är den jag är. 

Godnatt